Farligt avfall

Att lämna farligt avfall innebär en kostnad som du blir fakturerad. Dels för hämtningen, dels för att ta hand om och oskadliggöra avfallet.

Från 1 november 2020 har en ny avfallsförordning trätt i kraft som innebär att allt farligt avfall ska rapporteras in till Naturvårdsverket före, under och efter transporten. Detta för att kunna spåra varifrån avfallet kommer. När du låter oss hämta ditt farliga avfall tar vi på ReAgro hand om rapporteringen åt dig. Farligt avfall ska samlas på en plats och vara tydligt uppmärkt om det är lagrat i annat än sitt ursprungliga emballage.

Till farligt avfall räknas bland annat:

  • Batterier
  • Bekämpningsmedel
  • Färg
  • Glykol
  • Hydraulslang
  • Ljuskällor (glödlampor, LED, halogen, lågenergilampor)
  • Lysrör
  • Läkemedel
  • Lösningsmedel
  • Oljefilter
  • Rengöringsmedel
  • Spillolja
  • Sprayburkar (aerosoler)

Läs mer om priser och annat som rör farligt avfall »

Vad är det för skillnad på Farligt avfall och Farligt gods?
Detta är två olika klassificeringar, men hör ändå ihop. Farligt avfall har en mildare rubricering och gäller ämnen/produkter som kan utgöra ett hot mot naturen/miljön om det hamnar där. Farligt gods är något som utgör en akut fara för människor och djur och inte bara naturen, under själva transporten.

Farligt avfall = utgör hot mot miljön
Tex Spillolja, färgburkar, elektronik, sprayburkar, glykol gör skada i naturen om det kommer ut i det fria, men utgör inte direkt ett hot mot människor vid kontakt eller under transporten.

Farligt gods = utgör hot mot människor
Farligt gods gäller ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom om de inte hanteras på rätt sätt under en transport. Tex avfall med explosionsrisk, är giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, smittförande, brandfarligt eller radioaktivt.

Kan det vara både och?
För att belysa skillnaden kan man ta följande exempel:
Kvicksilver klassas som farligt gods. Lysrör, som innehåller kvicksilver klassas som farligt avfall. Anledningen är att lysröret innehåller så liten mängd kvicksilver, att det inte utgör någon akut fara för människor och omgivningen under transport, men det innebär en fara för miljön om de skulle hamna i naturen.

I Sverige finns några få Farligt avfall-anläggningar
Det finns endast ett fåtal anläggningar som handhar farligt avfall i Sverige. Anläggningarna är ofta specialiserade på en särskild sorts avfall eller användandet av en viss metod. Detta gör att platserna för att ta hand om farliga avfallet är så få i landet. Farligt avfall kan behandlas genom förbränning, våtkemisk behandling, biologisk behandling eller deponering. Deponering betyder att avfallet grävs ned och täcks över och är mycket kostsamt. Ofta måste man förbehandla restprodukterna innan den slutliga behandlingen sker. Förbehandling kan exempelvis vara indunstning eller att man plockar isär farliga ämnen och delar i exempelvis elektronikavfallet.