Med returpapper menar man all typ av papper som samlas in för återvinning.

I returpapperet hittar vi kartonger, askar, wellpapp, tidskrifter, broschyrer, foldrar, böcker, kvitton,  kontorspapper samt pappersförpackningar för till exempel pasta, flingor, mjöl, socker, bärkassar, toarullar, presentpapper, blompapper, pringlesrör, tetror, potatispåsar, mjölk- och juiceförpackningar. Man brukar räkna med att var tredje pappersförpackning i livsmedelsaffären har tillverkats av återvunnet material.

Men papper brinner ju så bra. Varför kan man inte använda det som bränsle för produktion av värme och el istället?

I papperet är det skogsfibern som står för grunden. Den här fibern är väldigt stark och kan återanvändas upp till sju gånger innan den blivit utsliten, men eftersom man hela tiden tillför nytt material i pappersindustrin så blir processen oändlig. Därför är det ett enormt resursslöseri att elda upp uttjänta pappersprodukter när man kan ha så stor nytta av den. Förutom att man spar på träden är energiförbrukningen omkring 50 procent lägre när återvunnet papper används som råvara jämfört med skogsråvara. Det här ger stora miljövinster, så släng så lite papper som möjligt i soppåsen som går till brännugnen!

Var med du också och samla in allt ditt förbrukade pappersmaterial!

Då hjälper vi både naturen och i förlängningen även oss själva. Med bara 1 ton insamlat returpapper spar vi hela 14 vackra träd! Det här kan man verkligen kalla cirkulärekonomi – när kretsloppet sluts!

Efter insamlingen i miljörummen och på återvinningscentralerna

I korthet kan man säga att pappersförpackningarna packas i kompakta balar och körs till pappersbruken, där de behandlas för att sedan bli nya pappersprodukter som till exempel nya kartonger, papperspåsar och andra pappersprodukter.

Sverige ligger högt vid internationell jämförelse när det gäller insamling och återvinning av papper och kartong. Av de pappersförpackningar som används i Sverige samlas drygt 80 procent in och återvinns. Några få procent hamnar i deponi, det vill säga grävs ner, och resterande mängd åker i brännbara. Av tidningspapperet samlas drygt 90 procent in och återvinns.

Så här går pappersåtervinningen till:

• Vi alla hjälps åt att samla in returpapperet.
• Pappersfraktionerna transporteras till en returpappersanläggning där de sorteras, kvalitetskontrolleras och packas i balar.
• Papperet körs till ett pappersbruk.
• På pappersbruket får pappersbalarna genomgå ett så kallat borrprov där man analyserar papperets kvalitet. Sedan man upp pappersförpackningarna med vatten i en roterande behållare tills massan har delats sönder till fiber. Massan silas och när vattnet runnit av pressar man sedan ihop den med andra fiberlager som då bildar kartong.
• Kartongen säljs till marknaden som sedan tillverkar nya pappersprodukter av den.

Hoppa på tåget mot det hållbara samhället du med!